22:17:43
tävlingen
Nu är jag hemma efter tävlingen. Debuten i lydnadsklass 3 med min galna lilla hund.
Allt började med att hunden lägger sig på sittande i grupp. Det har hon ALDRIG (!) gjort förut, spännande!...
Sen var det ju platsliggning... om det är någonting som stör min hund så är det knott. Innan vi skulle in och i stort sett under hela dagen hade det blåst väldigt mycket och knotten hade hållt sig undan men såklart så slutade det att blåsa när vi skulle lägga plats... hon låg länge men tydligen så satt hon sig upp när hon snappade efter knott. Det var trist!
Så världens sämsta start och jag kände att vi var körda och det var lika bra att bara gå ut och ha roligt. Fria följet var okej, hon hade jättefin kontakt men hon slarvade ganska rejält med positionen och satte sig för att akut-klia sig på ett ställe.
Resten är historia... Jag är nöjd över aylas glädje på planen och aktivitetsnivå ( liite för mycket vissa gånger). Jag tror jag aldrig har lärt mig så mycket om min och aylas relation som jag gjorde ikväll. Hon beter sig precis vilka känslor jag har och hur jag beter mig.. Småsmåsmåsmå(!) saker som spelar jättestor roll i hennes värld. Och jag tror att om ett tag är det just det som gör att vi kommer att bli väldigt duktiga. Men man vet ju aldrig heller.
Jag bröt efter vittringen och belönade för att hon hade bra attityd och arbetstempo. Konstigt nog är både jag och hunden nöjd. även om vi fick ihop skamliga poäng.... ;)
Om min plan går som jag vill så ska jag försöka skriva ner alla mina tankar angående relationen, mest för min egen skull att verkligen tänka efter hur jag behöver bete mig och ha för känslor för att Ayla ska vara sitt rätta jag.
Den glädjen som Ayla hade på planen, det är när jag får dela den med henne som alla timmars slit av träning känns rätt.
Oj, när jag skrev den meningen var tårarna påväg, lycka, kärlek, bästavän!
klapp och kram syns på plan!
och kom ihåg att alla är individer och alla gör på sitt sätt!
Allt började med att hunden lägger sig på sittande i grupp. Det har hon ALDRIG (!) gjort förut, spännande!...
Sen var det ju platsliggning... om det är någonting som stör min hund så är det knott. Innan vi skulle in och i stort sett under hela dagen hade det blåst väldigt mycket och knotten hade hållt sig undan men såklart så slutade det att blåsa när vi skulle lägga plats... hon låg länge men tydligen så satt hon sig upp när hon snappade efter knott. Det var trist!
Så världens sämsta start och jag kände att vi var körda och det var lika bra att bara gå ut och ha roligt. Fria följet var okej, hon hade jättefin kontakt men hon slarvade ganska rejält med positionen och satte sig för att akut-klia sig på ett ställe.
Resten är historia... Jag är nöjd över aylas glädje på planen och aktivitetsnivå ( liite för mycket vissa gånger). Jag tror jag aldrig har lärt mig så mycket om min och aylas relation som jag gjorde ikväll. Hon beter sig precis vilka känslor jag har och hur jag beter mig.. Småsmåsmåsmå(!) saker som spelar jättestor roll i hennes värld. Och jag tror att om ett tag är det just det som gör att vi kommer att bli väldigt duktiga. Men man vet ju aldrig heller.
Jag bröt efter vittringen och belönade för att hon hade bra attityd och arbetstempo. Konstigt nog är både jag och hunden nöjd. även om vi fick ihop skamliga poäng.... ;)
Om min plan går som jag vill så ska jag försöka skriva ner alla mina tankar angående relationen, mest för min egen skull att verkligen tänka efter hur jag behöver bete mig och ha för känslor för att Ayla ska vara sitt rätta jag.
Den glädjen som Ayla hade på planen, det är när jag får dela den med henne som alla timmars slit av träning känns rätt.
Oj, när jag skrev den meningen var tårarna påväg, lycka, kärlek, bästavän!
klapp och kram syns på plan!
och kom ihåg att alla är individer och alla gör på sitt sätt!