17:59:56
tankar
Att vara stark, att kunna leva vidare trots en hemsk sorg. Att kunna le och vara glad trots den smärta som man känner.
2011 har varit ett sånt år där mycket har hänt fast ändå inte, inte för mig. Jag går och längtar till jag står där med studentmössan i handen och har hela livet framför mig, tills jag kan flytta tillbaka till Idre och utifrån det starta mitt liv och börja skapa en dröm som man kan leva i. Men 2011 har också hittills varit ett sånt där år som får en att tänka. Att man verkligen ska ta hand om sina nära och det som betyder någonting.
En väldigt fin människa och klasskompis som jag har förlorade sin allra bästa vän för ett tag sen, inte bara en utan två hundar under en kort period. Väldigt hastigt utan någon vidare förvarning, jag vågar inte ens tänka hur stor smärtan måste vara men ändå fortsätter hon och är glad och kämpar vidare. Imponerande! Att våga vara ledsen och sedan komma igen och sedan kunna leva vidare, skratta och ta vardagen som den kommer.
En annan klasskompis som jag vet har haft det/har det fruktansvärt tufft genom sitt liv, mycket strul med familj, boende och vänner förvånar mig varje gång jag ser henne. Hon är en oerhört glad och fin människa som alltid försöker se det positiva i saker och ting. Jämt är det hon som får oss att skratta, det är för mig någon som är stark.
Sen har vi en annan vän till mig under sommaren blivit av med en familjemedlem på det hemskaste sättet man kan. En bror som inte ville leva längre. En hemsk smärta måste det vara, dag ut och dag in. Att förlora en familjemedlem så hastigt. Men trots det går hon till skolan varje dag,långt hemifrån och kämpar på och försöker att vara glad. Starkt!
Detta är bara några exempel på nåra människor som jag är imponerad av. Det finns många människor som har det svårt och jobbigt, för stora och små saker men att ändå försöka leva vardagen och hitta meningen med allt. Där har jag mina förebilder här i livet.
Anledningen till detta inlägg var bland annat efter en film jag såg, tänkte lägga ut den här.
Man är bra som man är och man ska aldrig försöka vara någon man inte är eller inte vill vara.
2011 har varit ett sånt år där mycket har hänt fast ändå inte, inte för mig. Jag går och längtar till jag står där med studentmössan i handen och har hela livet framför mig, tills jag kan flytta tillbaka till Idre och utifrån det starta mitt liv och börja skapa en dröm som man kan leva i. Men 2011 har också hittills varit ett sånt där år som får en att tänka. Att man verkligen ska ta hand om sina nära och det som betyder någonting.
En väldigt fin människa och klasskompis som jag har förlorade sin allra bästa vän för ett tag sen, inte bara en utan två hundar under en kort period. Väldigt hastigt utan någon vidare förvarning, jag vågar inte ens tänka hur stor smärtan måste vara men ändå fortsätter hon och är glad och kämpar vidare. Imponerande! Att våga vara ledsen och sedan komma igen och sedan kunna leva vidare, skratta och ta vardagen som den kommer.
En annan klasskompis som jag vet har haft det/har det fruktansvärt tufft genom sitt liv, mycket strul med familj, boende och vänner förvånar mig varje gång jag ser henne. Hon är en oerhört glad och fin människa som alltid försöker se det positiva i saker och ting. Jämt är det hon som får oss att skratta, det är för mig någon som är stark.
Sen har vi en annan vän till mig under sommaren blivit av med en familjemedlem på det hemskaste sättet man kan. En bror som inte ville leva längre. En hemsk smärta måste det vara, dag ut och dag in. Att förlora en familjemedlem så hastigt. Men trots det går hon till skolan varje dag,långt hemifrån och kämpar på och försöker att vara glad. Starkt!
Detta är bara några exempel på nåra människor som jag är imponerad av. Det finns många människor som har det svårt och jobbigt, för stora och små saker men att ändå försöka leva vardagen och hitta meningen med allt. Där har jag mina förebilder här i livet.
Anledningen till detta inlägg var bland annat efter en film jag såg, tänkte lägga ut den här.
Man är bra som man är och man ska aldrig försöka vara någon man inte är eller inte vill vara.