22:42:51
Det där med relationer
Att ha en relaton med sin hund, vad innebär det? Har man alltid en relation till sin hund. Har hundar alltid en relation med varandra?? Hur vet man att man har en bra relation med sin hund osv...
Det finns många frågor kring dethär med relationer, jag funderar mest på vad relationen leder till. Leder den alltid till någonting bra?
Mina tankar om relationen till min hund är väldigt breda. Jag och Ayla gör allt tillsammans, hon är med mig överallt och vi litar alltid på varandra.. eller? vet man alltid vad en hund vill och tänker. Ibland är man säker på att man vet vad den vill men kanske inte?.. Här kommer det här med relationer in, jag tror att ju bättre relation man har med sin hund, desto bättre kommer man överens och kan lita på varandra och verkligen har roligt tillsammans. När man känner varandra så väl att man vet vad den andra tänker och när man kan kontrollera varandras närvaro och känslor, då tycker jag man har en bra relation.
Jag har lärt mig så mycket med Ayla och framförallt just det här med att styra känslor. Mitt beteende påverkar Aylas beteende och mina känslor och hormoner och allt som utsöndras från min kropp känner Ayla av och blir påverkad. Ibland negativt men ganska ofta positivt.
Om jag tänker efter på de sista tre tävlingarna, 1a var jag inte alls nervös utan bara taggad och väldigt glad, jag och ayla hade sovit i tält och myst hela natten till tävlingen och bara haft roligt och bara varit jag och hon. Det gav härligt resultat med en glad hund som gjorde det jag bad henne om. samma sak gällde den andra tävlingen.
Den tredje tävlingen var helt annorlunda. Jag hade aldrig varit så nervös före en tävling och när platsmomenten sket sig så sket jag i allt och bara släppte loss och skulle ha kul på plan. Jag fick en hund som var väldigt med och ville träna och göra saker men jag fick samtisigt en hund som blev lite för aktiv och eftersom jag inte tog någonting seriöst så gjorde hon mycket slarv och lekte mycket på planen.
Detta fick mig att tänka och jag kom fram till väldigt mycket. Beroende på hur jag är så blir min hund annorlunda.
Det kan räcka med en sån sak att jag har mens och Ayla känner av det på en gång och hon kan bli helt annorlunda och konstig.
Det gäller att hitta rätt nivå för både mig och hunden och när man väl hittar den nivån så blir det bra.
Hoppas ni förstår en mening av allt babbel som jag skriver i alla fall :)
klapp och kram syns på plan!
godnatt.. ciao
Det finns många frågor kring dethär med relationer, jag funderar mest på vad relationen leder till. Leder den alltid till någonting bra?
Mina tankar om relationen till min hund är väldigt breda. Jag och Ayla gör allt tillsammans, hon är med mig överallt och vi litar alltid på varandra.. eller? vet man alltid vad en hund vill och tänker. Ibland är man säker på att man vet vad den vill men kanske inte?.. Här kommer det här med relationer in, jag tror att ju bättre relation man har med sin hund, desto bättre kommer man överens och kan lita på varandra och verkligen har roligt tillsammans. När man känner varandra så väl att man vet vad den andra tänker och när man kan kontrollera varandras närvaro och känslor, då tycker jag man har en bra relation.
Jag har lärt mig så mycket med Ayla och framförallt just det här med att styra känslor. Mitt beteende påverkar Aylas beteende och mina känslor och hormoner och allt som utsöndras från min kropp känner Ayla av och blir påverkad. Ibland negativt men ganska ofta positivt.
Om jag tänker efter på de sista tre tävlingarna, 1a var jag inte alls nervös utan bara taggad och väldigt glad, jag och ayla hade sovit i tält och myst hela natten till tävlingen och bara haft roligt och bara varit jag och hon. Det gav härligt resultat med en glad hund som gjorde det jag bad henne om. samma sak gällde den andra tävlingen.
Den tredje tävlingen var helt annorlunda. Jag hade aldrig varit så nervös före en tävling och när platsmomenten sket sig så sket jag i allt och bara släppte loss och skulle ha kul på plan. Jag fick en hund som var väldigt med och ville träna och göra saker men jag fick samtisigt en hund som blev lite för aktiv och eftersom jag inte tog någonting seriöst så gjorde hon mycket slarv och lekte mycket på planen.
Detta fick mig att tänka och jag kom fram till väldigt mycket. Beroende på hur jag är så blir min hund annorlunda.
Det kan räcka med en sån sak att jag har mens och Ayla känner av det på en gång och hon kan bli helt annorlunda och konstig.
Det gäller att hitta rätt nivå för både mig och hunden och när man väl hittar den nivån så blir det bra.
Hoppas ni förstår en mening av allt babbel som jag skriver i alla fall :)
klapp och kram syns på plan!
godnatt.. ciao